Flygminnesmärken

Fd Officersmässen på F 6, Karlsborg

F6 – Västgöta Flygflottilj i Karlsborg – lades ned 1994 men ännu är flottlijområdet ganska intakt och ger den rätta stämningen av traditionsrik flygflotttilj. Numera används byggnaderna som kontors- och industrihotell, men startbana, kontrolltorn etc finns kvar i samma skepnad som förr. Området används idag för annan militär verksamhet och är stängt med grindar. Besökstillstånd krävs för tillträde. F 6 ligger strax söder om Karlsborg Fästning, liksom denna inte långt från Vätternstranden. Vägen dit är väl skyltad, så det är lätt att hitta.

Den byggnad som en gång var officersmäss för F 6, är sedan flera år tillbaka åter mäss, men för delar av K 3. Foto: Lennart Berns

 

Flygminnesmärken

Brattforsheden

Nedanstående text är hämtad ur Flygbladet nr 11 – 2002, utgiven av F 7.

Krigsflygfält 16, Brattforsheden.
Detta flygfält ligger mellan Karlstad och Filipstad, användes flitigt av F 7 under krigsåren. Beslutet att anlägga detta krigsflygfält togs under de oroliga åren före andra världskriget. Beslutet innebar att det anlades ett krigsflygfält på mark som i huvudsak tillhörde Fageråshöjd hemman som inköptes. Den sammanlagda arealen var 125 hektar. Planering av fältet påbörjades troligen redan 1937 och skogen avverkades under hösten året efter. Virket transporterades till sågverk och sulfatfabriker. Av stubbarna utvanns trätjära. Efter det att marken hade beretts täcktes fältet med matjord, som besåddes med gräs hösten 1939. Våren 1940 kom militären till bygden, första tiden inkvarterades de i bondgårdar, skolor, missionshus m.m.

Under pingsthelgen 1940, efter tyskarnas invasion av Norge, uppstod ett spänt läge och bönderna uppmanades att med lämpliga jordbruksredskap förhindra landning av tyska flygplan på fältet.

	Minnessten på fältet.

I förgrunden ett skyttevärn som engelsmännen brukar kalla pillerburk. I bakgrunden dels (t v) fältets expeditioner, dels den ladugårdsliknande hangaren där ena långsidan kunde vikas ner. 
Foto: Lennart Berns

Länk till Krigsflygfält 16:s hemsida

 

Flygminnesmärken

Gryttjom

	Flygplanlada vid Gryttjom. Foto Lars Sundin 2002

På denna bild ser man arrangemanget för att fälla ned delar av väggen. Notera även blindfönstermålningen uppe till höger. Foto Lars Sundin 2002

 

Flygminnesmärken

Gnesta/Vängsö flygplats

Gammalt postflygfält

Vängsö flygplats en knapp mil norr om Gnesta har sina anor från 1930-talet. Det anlades som nödlandningsfält för postflyglinjen Stockholm-Malmö och var ett s.k. AK-arbete för att lindra arbetslösheten.

Under beredskapstiden fick flygfältet en viss strategisk betydelse. Därför byggde man försvarsanläggningar kring fältet och förlade marktrupper och luftvärn på platsen. En del lämningar återstår, bl.a. väl bevarade skyttevärn. Vid banans norra ände finns ett betongfundament efter ett vind-T.

Foto Mikael Olrog, 2003

Bevarad försvarsanläggning från beredskapstiden.

	Vängsö flygfält används idag för privat- och segelflygverksamhet.

Flygminnesmärken

Foto från fd. F 2 Hägernäs

Bilder bl.a. från rundvandringen på f.d. F 2 juni 2002.

Bild 002-1013412. Kanslihuset
Huset stod klart 1929 tre år efter det att beslut fattats om uppsättande av 2. flygkåren i det självständiga Flygvapnet. Flygkårens ledning kunde nu flytta ut till Hägernäs till moderna och rymliga lokaler. För förläggning och förplägnad skulle ända fram till 1938 användas logementsfartyg (Freja och Göta) Samtidigt med kanslihuset byggdes gymnastiksal, vattentorn och en tjänstebostad (riven) för förvaltaren. Byggnaden, som kommer att få “leva” vidare, används i dagsläget av en montessoriskola.

	Entren till gamla kanslihuset. Foto: Gunnar Åkerberg

Bild 002-1013413 Gymnastiksalen
Stod klar år 1929. Kommer att renoveras och ingå som en tillgång i det nya bostadsområdet.

Bild 002-1013414 Betonghangaren (Hangar 81)
Bygget påbörjades 1927 och utfördes i den då relativt nya betongtekniken. Under tiden som F 2 var utbildningsförband användes hangaren i första hand av Radarskolan (FRAS) med expeditioner, lektionssalar och övningsanläggningar i den södra tillbyggnaden. I själva hangardelen skedde utbildning i upprättande och brytning av radarstationer. Där skapades också utrymmen för radarsimuleringsutrustning, utprovningsverksamhet av Rb68-systemet samt för Trafikledarskolan. Hangaren kommer, efter vissa ombyggnader, att bevaras som byggnadsminne och efter inre ombyggnader användas som parkeringshus. Den södra tillbyggnaden kommer att rivas.

Bild 002-1013415 Betonghangaren (Hangar 81) se bild 002-1013414 ovan.

Bild 002-1013416. Hangar 82.
Hangaren byggdes 1938-39 i samband med att nya flygplan (T2 och S12) inköptes från Tyskland. Hangaren användes av Flygräddningen (FRÄD) fram till överflyttningen till F8 1958.

Bild 002-1013417 Hangar 82, interiör.

Bild 002-1013418. Flygverkstaden Verkstaden (Avd 6) byggdes 1939. Ej rivningshotad.

	Bild 002-1013419 Vattentornet. Byggdes samtidigt med kanslihus och gymnastiksal 1929. Borrad brunn i tornet. På grund av att sjövatten kom in lär vattnet ha haft mycket dålig kvalitet. Ganska nyligen renoverat. Får stå kvar till eftervärlden

Bild 002-1013420 Röda baracken.
Radarskolan växte och behovet av utrymmen för lärarna ökade. I detta läge kom Röda baracken att användas för kurschefs- och lärarrum. Baracken var varm på sommaren och kall och dragig på vintern. Takets förmåga att hålla tätt vid regn var inte den bästa. Trots detta trivdes alla.

Bild 002-1013421. Verkstadslokal och tillbyggnaden på hangar 81 från söder
Se bild 002-1013414 och 002-1013415.

Bild 002-1013422. Trähangaren
Trähangaren flyttades till Hägernäs troligen under den tid marinens flygväsende bedrev vinterflygskolor därstädes.(1919-26). 
Hangaren är den första byggnad som får gå i närkontakt med grävskopan, Detta beräknas ske i innevarande vecka (0233).

Bild 002-1013423 Trähangaren från väster.

Bild 002-1013424. Textplåt vid minnesstenen.
Inskription:
På denna plats vid Hägernäsviken
Bedrevs under åren 1919 – 1974
Militär flyg- och utbildningsverksamhet.
Marinen:
Vinterflygskolor 1919-1926
Flygvapnet:
2. Flygkåren (F2) 1926-1936
Kungl Upplands flygflottilj 1936
Kungl Roslagens flygflottilj 1936-1949
Kungl Roslagens Flygkår 1949-1974

Stenen restes till minne av dem
som förolyckats i tjänsten.

Bild 002-1013425 Minnesstenen.
1944 högtidlighölls att sjöflygverksamhet bedrivits vid Hägernäs i 25 år (1919-44). I samband med detta restes stenen till minne av dem som förolyckats i tjänsten (ett 50-tal). Inskription: De älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden. Ur Uppenbarelseboken 12:11 valt av flottiljpastor H O Ferenius.

Sedan F2 nedläggning 1974 svarar Kamratföreningen för stenens vård. P g a bostadsbebyggelsen kommer stenen att flyttas till annan plats inom området. Tyvärr inte till den plats som Kamratföreningen önskar.

Flygminnesmärken

Örebro Karlslund

Karlslunds privata flygfält 1919-1945. Bröderna Dieden var allmänt tekniskt framsynta och ägde under tiden ett tiotal olika flygplan samt Sveriges första autogiro. Fältet utnyttjades ibland även av det militära flyget. En minnestavla är uppsatt av SFF Örebro 2001.

Flygminnesmärken

Örebro, Gustavsvik

En vindvisare av plåt på betongsockel bevarad för att minna om det gamla flygfältet 1937-1982, där bostadsområdet Ladugårdsängen uppförts 1992. Vindvisaren flyttad av Örebro kommun och minnesskylten uppsatt 1989 av Sällskapet Gamla Örebro.

Flygminnesmärken

St George’s Royal Air Force Chapel of
Remembrance Biggin Hill, GB

En liten del av den stora minnestavlan i St George’s Royal Air Force Chapel of Remembrance där svensken Ingvar Fredrik Håkansson finns med.

Vid den f.d. militära flygplatsen Biggin Hill nära London kan man besöka St George’s Royal Air Force Chapel of Remembrance. Där bevarar man minnet av RAF’s 75-åriga verksamhet på basen och speciellt av de 454 flygare från andra nationer som offrade sina liv när de tjänstgjorde där under andra världskriget.

En av dessa flygare var svensken Ingvar Fredrik Håkansson, född 1921. Han tjänstgjorde först vid RAFs 165 Squadron. Han skadades vid ett tillbud den 20 januari 1944 då hans Spitfire Mk IX med registreringen MH822 kolliderade med en liknande flygplan. Håkansson tillfrisknade medan den andra piloten avled.

Håkansson kom åter i aktiv tjänst, nu i 610 Squadron. Den 9 juli 1944 flög han ett uppdrag där det gällde att i luften förstöra tyska missiler typ V-1. Denna gång flög han Spitfire Mk XIV RB153. Håkansson lyckades oskadliggöra två sådana raketer. Men vid en annan attack fick han motorstopp och blev tvungen att hoppa ut i fallskärm. Platsen var nära Dungness. Fallskärmshoppet misslyckades och Ingvar Håkansson omkom.

På en tavla i kapellet kan man se Håkanssons namn under No 610 (County of Chester) Squadron.

Flygminnesmärken

Minnesmärken med Svensk anknytning på Svalbard

	Översikt från Danskön i den riktning Andrées ballong startade 1897.  Monumentet till höger uppfördes vid ett besök av svenska marinens  Älvsnabben 1957.

	Det av svenska marinen uppförda monumentet på Danskön över Andréexpeditionen 1897. På Danskön finns rester av ballonghuset samt den bostad Andréemännen hade i väntan på start 1896 och 1897.

	Minnesplattan på monumentet på Danskön över Andréexpeditionen .

	Översikt över platsen för Andréemonumentet på Vitön där Andréeexpeditionen återfanns 1930. Andrée och Fraenkel återfanns i klippskrevan framför monumentet. Fortfarande finns drivved kvar som expeditionen samlade.

	Minnesmärke på Vitön över Andréexpeditionen.  Det restes 1930.

	SFF:s expeditionsmedlemmar Göran Landström och Lennart Berns vid Andréemonumentet på Vitön 2003. Vitön är normalt otillgänglig på grund av drivis, men denna gång gick det tack vare ombyggda isbrytaren Njord och s k zodiaker, gummibåtar med aktersnurra.

	Översikt över det monument som rests i Ny Ålesund över Italiaexpeditionen som ägde rum 1928. Monumentet har uppförts av Italien.

	Minnesplatta i monumentet som erinrar om att bl a svensken och meteorologen Finn Malmgren var med ombord. Han dukade under i försök att skaffa hjälp efter att luftskeppet förlist.

Flygminnesmärken

Norrtälje gamla flygplats

Bevarade byggnader, bl.a. Erik Bratts gamla ritkontor