Helgen 9 till 11 juni samlades en arbetsgrupp för att sortera och
organisera de mycket omfattande Kernellska personarkiven. Det rör sig om
cirka 400 A4-pärmar. I dessa pärmar fanns det mycket irrelevant materiel
dvs personer som i stort sett är okända för de flesta (men kända för Stig
Kernell). Här fanns också många utländska flygare eller personer som haft
betydelse för luftfarten. Har de inte haft en tydlig svensk anknytning så
sorteras de ut.

På bilderna ses vi i arbetstagen vi arbetade såväl enskilt som i par och
hade också regelbundna avstämningar. I “gallerburarna” var det lite
kyligt, så de fick det interna namnet “Pärmafrosten”.

Mycket arbete återstår innan vi är klara med hela samlingen. Inte riktigt
en fjärdedel är klart.

Text och foto: Sven Scheiderbauer

OBS! Bilder finns inte med här!

images/_____Mats_Goran_Lennart_Robin_copy.jpg” alt=” Mats Goran Lennart Robin copy” />

Arbetsgruppen bestod av från vänster Mats Averkvist, Göran Nilzén, Lennart Berns, Robin Lindholm och Sven Scheiderbauer (bakom kameran!).

OBS! Bilder finns inte med här!

images/Sven_och_Goran_copy.jpg” alt=”Sven och Goran copy” />

Sven Scheiderbauer och Göran Nilzén.

OBS! Bilder finns inte med här!

images/Lennart_och_Robin_2.jpg” alt=”Lennart och Robin 2″ />

Lennart Berns och Robin Lindholm.

Vi har ett föredrag i månaden. Som föredragshållare i mars månad har vi lyckats få Jan Närlinge bosatt i Djursholm. Jan har en synnerligen gedigen, omväxlande och framgångsrik karriär inom flygbranschen.

Han började som aspirant på Ljungbyhed 1972. Blev spaningspilot på F11 i Nyköping. Handplockad som provflygare till Försvarets Materielverks Provningsavdelning i Malmslätt. Där fick han ansvar för den teknisk- taktiska utprovningen av S 37, d.v.s. spaningsversionen av Viggen. Ett stort ansvar att företräda kunden gentemot leverantören SAAB. Det innebar mycket flygning, inflygning på många flygplanstyper, även helikopter.

Jan blev uttagen till provflygarutbildning i Amerika. En mycket tuff utbildning på hög akademisk nivå. Även där fick han flyga många olika typer allt ifrån små propellerflygplan till stora bombare. Examensarbetet innebar att kartlägga en för honom helt okänd flygplanstyp. Skriva rapport på 150 sidor inom nio dagar! Jan var kvar som provflygare till 1983.

Därefter en period som entreprenör då han drev företaget Heliflyg. Verksamhet bl.a. i Östersund, Arjeplog och Kiruna. Utomlands i Norge, Danmark och Italien. Verksamheten bestod främst av gödsling, kalkning, ambulansflygning och diagramflygningar för Televerket.

Efter JAS haveriet vid vattenfestivalen över Stockholm 1993 kom Jan att ingå som expert i haverikommissionen. Jan anställdes 1995 på SAAB och blev senare ansvarig för exportförsäljningen av Gripen. Han berättade att JAS 39 är det första SAAB flygplanet som är instabilt och har ett elektriskt styrsystem. Han förklarade fördelarna: bl.a. bättre prestanda och lägre vikt. Kravet var att JAS skall ha bättre prestanda än dess föregångare, Viggen, men ha väsentligt lägre vikt och driftskostnader. Haveriet berodde på att styrdatorn överbelastades. Denna svaghet löstes innan planet introducerades på flygvapnets förband.          

Jan fortsatte sedan inom Boeing, USA. Boeing är världens största flyg- och rymdföretag med mer än 150 000 anställda i 150 länder. Boeing disponerar f.ö. världens största byggnad. Jan fick ansvaret över Boeings verksamheter i Norra Europa. Det gällde både den militära och den civila sidan. Militärt utvecklar man F18 Hornet till Superhornet, ett helt nytt flygplan, som kommer att levereras. Civilt är Boeing 737 högaktuell. Man levererar 52 sådana flygplan per månad! Det senaste lanserade trafikflygplanet Boeing 787 Dreamliner är under leverans till 60 kunder. Den gamla trotjänaren Boeing 747 utvecklas och tillverkas fortfarande.

Trenden för den civila flygmarknaden väntas fortsätta stigande. Asien dominerar marknaden. Den är lika stor som USA och Europa tillsammans. Man satsar på förbättrad bullermiljö och mindre utsläpp därför att det är kommersiellt smart. Huvudkonkurrent är Airbus med huvudkontor i Toulouse i Frankrike. I framtiden kommer hydraulsystem att successivt bytas ut mot elsystem helt enkelt för att det blir billigare och är lättare. Forskning bedrivs inom bl.a. områdena material, aerodynamik, solceller och bränsleceller.

Föreningen hade i förväg skickat ut kvällens agenda. Den lockade rekordmånga åhörare. Ett femtiotal medlemmar fick lyssna till en faktaspäckad intressant exposé över flygteknisk utveckling.

Text Bengt Landervik

OBS! Bilder finns inte med här!

images/IMG_9661s.jpg” alt=”IMG 9661s” /> Fotograf: Bengt Landervik

Plane spotting, eller “flygplansskådning” om man skall försöka sig på en svensk översättning, är en växande hobby. Den lockar personer av båda könen, i alla åldrar. Från utsiktsplatser nära flygplatser väljer en del att fotografera flygplanen, andra prickar av registreringarna medan ytterligare några spanar in udda målningar och märkningar. Som grund för hobbyn ligger att lära sig känna igen olika typer av flygplan.

Lördagen den 16 september anordnar Svensk Flyghistorisk Förening och Swedavia en grundkurs i plane spotting. Kursen inleds med ett teoriskede i Arlanda Flygsamlingars lokaler där man lär sig grunderna för att känna igen olika flygplanstyper. Kursledare är Lennart Berns med bakgrund i Flygvapnet samt tidigare SAS-kaptenen Rolf Larsson. Swedavia kommer att ha ett avsnitt om “spotteretik” – vilka bestämmelser som gäller på flygplatsen samt hjälpen som spotters kan bidra med när det t ex handlar om att rapportera skräp eller fåglar på banorna, drönare, tecken på intrång och liknande. Därefter sker praktiska övningar vid aktuell banända. Vi gör även ett kort studiebesök i den Caravelle som är bevarad på Arlanda av Le Caravelle Club. Kursen slutar med en erfarenhetsdiskussion i flygsamlingarnas lokaler samt möjlighet att se samlingarna med över 30 flygplan.

Deltagarantalet är maximerat till 25 personer. Intresseanmälningar kan skickas till arkiv@archived2.flyghistoria.org. Var och en får därefter meddelande huruvida man fått plats eller inte; vi tillämpar principen “först till kvarn …”. En mindre kursavgift kommer att tas ut vid kursens början (300:-, för SFF-medlemmar 200:-). Den täcker bl a ett kompendium i flygplansigenkänning, besöket i Caravellen och lokalhyran. 

Text och foto Lennart Berns

OBS! Bilder finns inte med här!

images/Spotterkurs.JPG” alt=”Spotterkurs” />

Under kursen kommer vi mycket nära flygplanen på Arlanda. Foto Lennart Berns

I samarbete med Flygvapenmuseum och Medströms förlag arrangeras en föredragsafton på Armémuseum i Stockholm tisdagen den 11 april.

Fyra föredrag på temat, flygvapnet under kalla kriget, med tyngdpunkt på underrättelsetjänst och signalspaning.

Välkomna!

Se detaljprogram här

Anmäl och boka plats: osa@medstromsbokforlag.se

Text, Bengt Olov Näs

På EAA Fly-in på Falköpings fältet lördagen 3 juni utsågs DH 82A Tiger Moth, SE-BYL till vinnare av Veteranflygpriset 2017. SE-BYL tillverkades vid ASJA 1937. 
Flygplanet tjänstgjorde i flygvapnet som SK11A från leverans 1937 på F 5 och F 10. Efter muck från FV, som bogserflygplan på Ålleberg och sedemera privatägd. SE-BYL totalhavererade 1997, men har restaurerats av nuvarande ägare Kenneth Öhrn, Säter. 
Regn över delar av Svealand och Götaland på lördagsmorgonen gjorde att antal inflygande besökare till EAA:s årliga Fly-in blev något reducerat. Strax före den sedvanliga deadline kl 12:00 för kvalificering till Veteranflygpriset dök SE-BYL upp i molntrasorna och cirklade ett par varn innan hon elegant landade och taxade in med fem minuter tillgodo.
Kenneth Öhrn var helt ovetande om premisserna, men mycket glad över utmärkelsen. SE-BYL är mycket omsorgsfullt restaurerad till orginalutförande och en mycket värdig vinnare.

SFF jury bestod av Björn Svensson, Henrik Tisell, Carl-Olof Emanuelsson och SFF ordförande tillika juryordförande Bengt Olov Näs. EAA:s tekniska expertis fanns som avtalat till hands för eventuella prövningar av orginalitet etc.

OBS! Bilder finns inte med här!

images/1BYL_P6030400.jpg” alt=”1BYL P6030400″ />

Foto Henrik Tisell

OBS! Bilder finns inte med här!

images/2BYL_P6030385.jpg” alt=”2BYL P6030385″ />Stolt ägare av SE-BYL och mottagare av SFF Veteranflygpris 2017. Foto Henrik Tisell

OBS! Bilder finns inte med här!

images/3BYL_P6030407.jpg” alt=”3BYL P6030407″ />

Foto Henrik Tisell

OBS! Bilder finns inte med här!

images/002-1158311A.jpg” alt=”002 1158311A” />

Kenneth Öhrn berättar SE-BYL:s historia, Foto Sven-Erik Jönsson

OBS! Bilder finns inte med här!

images/002-1158332.jpg” alt=”002 1158332″ />

Foto Sven-Erik Jönsson

OBS! Bilder finns inte med här!

images/002-1158327.jpg” alt=”002 1158327″ />

Foto Sven-Erik Jönsson

Vid SFF-Örebros medlemsmöte dem 9:e mars besöktes vi förutom av föredragshållaren Sven Scheiderbauer av en journalist från tidningen Länsposten, en länstidning för Örebro län som kommer ut en gång i veckan.  Resultatet blev en helsida om föreningen, vår verksamhet och om föredraget av Sven Scheiderbauer.

Resultatet blev bra reklam för SFF och vår verksamhet.

Arne Svensson och Olle Emilsson som nämns i artikeln var under sin levnad att betrakta som Örebros ledande flyghistoriker med en hel del skrifter och artiklar bakom sig inte minst i SFT och dess föregångare och deras gärningar är väl kända inom den lokala hembygdsrörelsen. Även om Olle och Arne inte var aktiva inom styrelsearbetet i regionavdelningen i Örebro så var de alltid verksamhetens stöttepelare och ivriga påhejare för oss som drev verksamheten. Jag ser det som mycket positivt att det precis som det framgår av artikeln att det flyghistoriska arbete som har bedrivits  har gått i arv och fortsätter att bedrivas och att det syns utåt även för länsinvånarna.

Text Henrik Tisell

 Länk till tidningsartikeln SFF-Örebro

Text: Stieg Ingvarsson

Den mycket omfattande Kulturarvspropositonen behandlades idag i Riksdagen. Regeringens förslag till Kulturbalk antogs, men med en mängd ändringar och förslag från Kulturutskottets  majoritet. Under punkt 22 Transporthistoriska muséer, beslöt riksdagen att utfärda följande ”tillkännagivande” beträffande skydd för det rörliga kulturarvet:

22.	Transporthistoriska museer

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3643 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 och

bifaller delvis motionerna

2016/17:73 av Niclas Malmberg (MP),

2016/17:607 av Bengt Eliasson (L) och

2016/17:1853 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M).

Reservation 29 (S, MP, V)

Som synes har motioner från 5 riksdagspartier gett detta goda resultat, som innebär att regeringen nu skyndsamt måste tillsätta en utredning om en lagstiftning för att det rörliga kulturarvet på väg, räls, till sjöss och i luften ska kunna skyddas från direktiv och regleringar som motverkar bevarandet av originalskick. Parallellt med detta driver SFF sedan ett par år en dialog med Transportstyrelsen om sänkta avgifter för veteranflygplan.

ÄNTLIGEN, det har varit en 4 år lång påverkanskampanj på politiker och opinonsbildare som nu till slut gett resultat!  Tillsammans med 8 andra organisationer för veteranfarkoster har vi bl a genom uppvaktningar och deltagande i Almedalsveckan fört fram de svårigheter som dagens behandling av det rörliga kulturarvet fört med sig. För veteranflygets räkning , har särskilt EAA Sverige och SFF gått i bräschen, för en stärkt bevaranderätt av originalskick och lägre avgifter. Nu får vi inte släppa greppet, utan istället aktivt medverka i den utredning som alltid föregår ny lagstiftning. Jag önskar SFF styrelse, och särskilt Thomas Allard, som tagit sig an denna fråga, ett hjärtligt Lycka Till!

PS  För den som vill sätta sig in mera i detaljerna rekommenderas följande länk:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kulturarvsfragor_H401KrU9

 

OBS! Bilder finns inte med här!

images/Daisydc-3_.jpg” alt=”Daisydc 3 ” />

Flygande Veteraners Daisy ett av de goda exemplen på det rörliga kulturarvet- Foto Gunnar. Åkerberg

Vid SFF Hallands sista möte för vårterminen fick medlemmarna stifta bekantskap med den legendariske chefen för Flygvapnet; Bengt G-son Nordenskiöld. Han kom i form av ett högintressant föredrag av Sven Scheiderbauer.

Sven Scheiderbauer inledde med att presentera sig själv och berättade om sitt tidiga intresse för flyg. Redan som liten hade han förmågan att se flygplan i tidningarnas dödsannonser. Karriären har sedan gått via Flygvapnet till poster som museichef för flygmuseer i både Sverige och Norge som de flesta säkert vet.

Därefter fick vi veta hur det svenska flygvapnet utvecklades under tidigt 1900-tal, dess organisation och dess chefer.

Därefter gör Nordenskiöld entré. Han studerade vid Krigsflygskolan från 1931 och 1934 genomgick han flygutbildning och steg snart i graderna i flera befattningar inom FV. 1942 efterträdde han Torsten Friis som chef för FV. Nordenskiöld blev den förste chefen med flygutbildning. Som CFV anammade han många av sin företrädares idéer och moderniserade FV på många sätt. Naturligtvis både flygplan och basorganisation men även uniformer och uppträdande. Han skrev ”Levnadsregler för FV-officerare” där alla kunde läsa vad som väntades av dem. Själv flög han en J9 när han gjorde flottiljbesök, ofta oanmäld. Det infördes olika flygförarutbildningar vilket ledde till kontroverser. Det bildades flera musikkårer inom FV men BGN ville inte att det skulle finnas särskilda flottiljmarscher. En FV-marsch räckte gott. Även om mat hade han bestämda uppfattningar och gav detaljerade instruktioner. Kort sagt: Han ville ha koll. Till den framväxande svenska flygindustrin var han mycket skeptisk. BGN var en duglig chef och blev länge kvar på sin post. Från en del av hans medarbetare har hörts kommentarer som: Självgod – svår att samarbeta med – lätt till vrede – på mina villkor –charmig – effektiv. BGN bidrog starkt till att göra det svenska flygvapnet till ett av världens bästa. Den 30 juni 1954 var hans sista dag som CFV. Då gjorde han en ”eriksgata” och flög själv till alla sina flygflottiljer. Allt under rådande total solförmörkelse.

Nordensköld blev aldrig ÖB trots att han var kandidat. När han lämnade FV övergick han till affärsverksamhet. Han satt i ett flertal företagsstyrelser. Som flygvapenchef var han emot inköp av helikoptrar, men som ledamot i Salén & Wicanders styrelse medverkade han till att svenska försvarsmakten köpte in HKP 1 och HKP4. Under sin tid i Flygvapnet myntade han ett par uttryck som kom att följa honom: ”En flygare har alltid siktet framåt” och ”Flygvapnet har ingen historia – bara en framtid”. Det låter ju förhoppningsfullt, men den flyghistoriskt intresserade kan ju sörja det faktum att under Nordenskiölds tid sparades nästan inget gammalt, det mesta skrotades ut. Även i arkiven gallrades det friskt.

Under kvällen uppstod även dialog med åhörarna som bidrog med personliga minnen om BGN, något som Sven S tacksamt noterade. Han samlar nämligen på minnen och anekdoter om den legendariske flygvapenchefen. Syftet är att så småningom publicera en bok om densamme. Den som har något intressant att berätta kan gärna höra av sig till Sven Scheiderbauer. Vi tackar för ett mycket upplysande föredrag och själv har jag väl bara en undring. Stavade Nordensköld sitt namn med eller utan i?

– Jarl Svensson

 

OBS! Bilder finns inte med här!

images/Namnlos_copy.jpg” alt=”Namnlos copy” />

I början av maj gästades vi av Folke Vernersson från Linköping. Han har intresserat sig för, och forskat om en svensk stridsflygare Gustaf Lönnberg som blev pilot i brittiska flygvapnet under andra världskriget. Detta intresse väcktes genom att flera minnen av Lönnberg och hans märkliga upplevelser diskuterades inom familjen. Gustaf är nämligen en avlägsen släkting till Folke.

Gustaf föddes 1911 nära Kisa i Östergötland. Gjorde värnplikt i Sollefteå, Östersund och Boden, utbildades till vapentekniker. Påbörjade flygutbildning hos Svensk Flygtjänst i Bromma 1937. Blev anställd av Albin Arenberg där han fick flyga mycket. Fick militär flygutbildning vid F 2 Hägernäs 1939 – 1940.

När han avslutat sin tjänstgöring vid F 2 sökte han och erbjöds anställning vid det brittiska flygvapnet Royal Air Force (RAF). Där placerades han som nattjaktpilot, därefter testpilot. Han överlevde några allvarliga flyghaverier innan han blev bombpilot.

I slutet av maj 1942 flög han en Wellintgtonbombare med sju mans besättning över Medelhavet. Under en torpedattack mot en Tysk-Italiensk konvoj träffades hans flygplan av luftvärnseld och tvingades nödlanda. Efter olika fångläger i Italien lyckades han fly över bergen till Schweiz och kom tillbaka till England 1944. Efter krigsslutet fick han flera brittiska och franska utmärkelser. Han har flugit 119 olika flygplanstyper, gjort 69 bombraider över Tyskland och loggat 5000 flygtimmar.

När han återvände till Sverige 1946, åtalades han för otillåten vistelse utom landet och utebliven adressanmälan men frikändes efter en långdragen rättsprocess. Lönnberg arbetade sedan som civil pilot i egna flygbolag. Han avslutade sin karriär som kapten på Vaxholmsbåtarna.

Föredragshållaren Folke Vernersson har skrivit en bok om Gustaf Lönnberg. Den vänder sig inte bara till personer som är flygintresserade utan även till dem som vill möta och fundera över ett spännande människoöde. Bilder i boken visar att Lönnberg var en stilig karl. Han var gift tre gånger. Dog 1980 i kretsen av sina närmaste. I boken namnges f.ö. sju andra svenska piloter som tjänstgjorde vid RAF under andra världskriget. Deras öden beskrivs kortfattat.

Bengt Landervik

OBS! Bilder finns inte med här!

images/IMG_9667_2.JPG” alt=”IMG 9667 2″ />Folke Vernersson. Foto: Bengt Landervik

F 13 kamratförening har under tre år byggt upp en utställning på temat Norrköping minns F 13. Sedan Flottiljen stängde 1993 har Flygvapnets stora närvaro i Norrköping under 50 år och med generationsväxlingar glömts bort. Kamratföreningen har nu tagit nya tag och vill påminna ortsbefolkningen och allmänheten i övrigt hur stor flygverksamheten var. F 13 var en av de mest aktiva flottiljerna i flygvapnet. F 13 var också bland de första flottiljerna att få de senaste flygplanstyperna.

Incidentberedskapen som sattes upp, som en följd av DC-3 nedskjutningen 1952, var vardagsrutin för F 13. Utställningen bygger mycket på att visa upp just den delen av det svenska försvaret.

Utställningen är uppbyggd på två delar. I en divisonsbyggnad visas en ordersal med typiska flyguppdrag och övrig information flygförarna matades med. En s.k. ”mäss” är inredd i ett annat rum som användes av besättningarna för avkoppling. I några andra rum visas mer om F 13:s historia och aktiviteter.

I en närliggande hangar står en JA 37 mitt i hangaren och runt om visas olika delar av verksamheten kopplad till flygverksamheten, Utställningarna ger på ett enkelt sätt mycket bra information om alla stödjande funktioner som krävdes för att flyguppdragen skulle kunna genomföras.

SFF gratulerade F 13 kamratförening för detta fina tillskott till bevarandet av vårt kulturarv genom att överlämna en för tillfället speciellt framtagen tavla då kamratföreningen premiärvisade utställningen torsdagen 4e maj.. Motivet är klargöring av tredje divisionens J29or en januariförmiddag 1952.

En officiell invigning sker lördagen 6 maj.

Text Bengt Olov Näs

OBS! Bilder finns inte med här!

images/IMG_5793.jpg” alt=”IMG 5793″ />

Huvudattraktionen i utställningen, JA 37 Viggen. Foto Bengt Olov Näs

 

OBS! Bilder finns inte med här!

images/IMG_7241.jpg” alt=”IMG 7241″ />

Information om F 13:s roll i försvaret visas på ett lärorikt sätt runt JA 37an.  Foto Bengt Olov Näs

 

OBS! Bilder finns inte med här!

images/IMG_2678_Gava_copy.jpg” alt=”IMG 2678 Gava copy” />SFF ordförande överlämnar en tavla till minne av öppnande av F 13 kamratförenings utställning till vice ordförande Anders Johansson.  Foto Hans Johnsson